Länge sedan nu & Lilla W har anlänt…..

Sitter vid en sprakande kamin och inser att nu måste jag skriva ner mer här, tiden går så fort.

Oj redan 3 veckor sedan vi berikades med en liten dotter. Det har hänt mycket sedan jag skrev sist. Just denna period har jag inte haft orken eller lusten att skriva men jag förstår att det finns ni som både oroar er och undrar vad som händer. Hur vi mår och hur vi har det. Så nu är jag tillbaka och ska återberätta litegrann.

Vi har tagit oss igenom någon influensa av något slag men är nu bättre. Innan förlossningen var jag sjuk och givetvis blev jag sämre efter att lilla Wilhelmina kommit. Jag har fått vila och ta igen mig mycket, men också bara lärt känna den lilla.

Wilhelmina föddes 28 januari kl.06.33 4040g 50cm Så ljuvlig och så fin.
Förlossningsberättelsen kommer vara kort men kommer i eget inlägg 😉
Wilhelmina 3 veckor
Vad har hänt de senaste tre veckorna sedan hon kom då? Oj det har varit utvecklingssamtal med alla skolbarn utom ett och det är så kul att höra de fina ord vi fått höra om våra barn. Vi har ju såklart haft lite besök och vi har myst hela familjen. Men för att ni också ska få lite mer inblick ska jag också berätta lite kring det jag skrev i höstas. Jag skrev lite om speciella behov och att vi har ett barn som inte trivs. Nu har hen fått byta skola och allt har verkligen fallit på plats. Hen är gladare och mycket mer skolintresserad och har fått ny vänner. Att lyssna på dennes önskan var det bästa vi kunde göra för nu har det verkligen blivit så mycket bättre. Jag har så mycket mer att berätta för er men får ta en sak i taget och nu måste jag nog mata en arg liten Wilhelmina 🙂
Var rädda om er och varandra. Ta hand om er.
Kärlek till er alla.
 photo unnamed 1_zps7f8dnk4m.png

Första gången…..

För första gången har vi fått känna på vabbruari…. nu har vi varit sjuka till och från sen december. Det är visserligen ”bara” förkylning och feber men det kan vara nog så jobbigt. Vi har faktiskt aldrig känt av detta men nu har vi blivit slagna helt. Nu hoppas jag att det går åt rätt håll och att det snart är friska och krya familjen igen.

Ingen bebis har det dykt upp heller. Bf dagen idag men nej inte en tillstymmelse till att vilja komma. Var hos barnmorskan idag och alla värden såg bra ut men det var en stressad liten W så imorgon ringer doktorn får vi se vad vi gör, eftersom detta gjorde mig orolig såklart. Är ju redan orolig ändå för förlossningen så detta gjorde ju inte saken bättre.

Nu vilar jag mycket och tar alla tillfällen jag kan att både ligga, sova och andas lugnt. Måste ladda så att orken finns.

Nästa gång jag skriver hoppas jag att bebis har kommit 🙂

Var rädda om er och varandra. Ta hand om er.
Kärlek till er alla.
 photo unnamed 1_zps7f8dnk4m.png

10 dagar kvar…..

Än går jag med magen i vädret, 10 dagar kvar på utsatt datum men ingen vet ju när hon vill komma. Jag har gått över tiden och jag har fått före datumet förut så inget går egentligen säga. Vi längtar och vi väntar såklart.

Idag har jag varit och tagit gravidfoton så nu är det egentligen fritt fram att komma när som. I helgen har alla barnen blivit klippta också så nu är vi liksom färdiga för förlossningsfest haha.

Skolan har börjat efter jullovet vilket gav mer rutiner och tidiga mornar *jäsp* men skönt att vara inne i det vanliga lunket. Här hemma plockar och boar jag nog mest hela tiden. Men mycket av tiden går åt till att gå in i min kropp och känna, bearbeta och ta hand om.

Troligen sista bilden 😉 V.39

Snart mycket snart hoppas vi på att ha vår lilla tjej i famnen. Och framöver kommer fler inlägg med ämnen som är önskade. Så håll ut vänner.

Var rädda om er och varandra. Ta hand om er.
Kärlek till er alla.
 photo unnamed 1_zps7f8dnk4m.png

Gipsavjutning och Varför en sista gång?

För första gången i mitt liv har jag gjort en gipsavjutning på min gravida mage. Det skulle ta 11 gånger innan jag verkligen förevigade detta tydligen haha. Det kändes lite läskigt men gick jätte bra. Och även om jag bara tycker att det är hemskt att se den stora, breda och runda magen med bröst hängande som taxöron så känns det roligt att ha förevigat detta när det är sista gången. Ger er bara en liten hint eftersom färdigt resultat kommer att visas sen.

I denna magen ligger nu lilla W men alla 12 har bott här inne. Fantastiskt.
Idag var det dags för barnmorskebesök och det gick bra. Allt såg fint ut och lilla W och jag mår bara bra. Nu längtar jag faktiskt massor efter bebisgos, få tillbaka mig själv och att avsluta denna epok 😉
Många frågar varför det är sista gången, hur jag kan veta det och hur jag bestämt? Jag ska försöka förklara utan att det blir för rörigt. Först och främst är det en känsla i kroppen som infunnit sig, inte för att jag har det jobbigt att vara gravid eller föda barn utan bara en sån där känsla i hjärta och själ att nu är jag nöjd. Att vår fotovägg också avgjorde den där kompletta känslan gjorde mycket till. Låter kanske konstigt att en vägg med foton får en att känna sig färdig med graviditeter och barn men faktiskt är det som ett litet budskap. Nu är ”väggen” komplett nu är familjen hel liksom.
Visar er väggen så ser ni vad det är jag skriver om.
Att det sen kommer fler tankar kring detta med att vara färdig är nog bara fler svar på att känslan är rätt. Jag känner att nu är det dags att göra andra saker än att vara gravid. Det blir många år som man ska finnas i småbarnsåren och de stora barnen bildar egen familj tids nog. Vilket gör att jag känner att nu vill jag se fram emot barnbarn istället för egen bebis. Jag känner att 10 år till så är jag 47 och har mycket kvar att ge med stora barn runt mig. Lilla W är då 10 år och mer självgående. Även om man såklart får finnas för sina barn hela livet är det en annan sak med en 10 åring än ett litet barn. Jag känner att nu kommer en helt annan tid för vår familj än att vänta på en ny familjemedlem. Vad denna tiden ska ge har vi många tankar och ideér om men jag kan säga som så att familjetid med kvalité står högt. Och nu menar jag inte att man inte kan ha kvalité och familjetid även som gravid utan det jag menar är att känslan i min kropp säger att jag vill lägga annan fokus än på graviditet och förlossning. Att största orsaken till att beslutet är taget är att allt känns komplett och färdigt liksom. Svårt att förmedla i ord men jag hoppas att jag ska ha fått ner det någorlunda så att ni förstår. Beslutet är taget och det känns bra rakt igenom liksom.
Var rädda om er och varandra. Ta hand om er.
Kärlek till er alla.
 photo unnamed 1_zps7f8dnk4m.png

Födelsedag

Givetvis firade vi vår Mhy lite grann trots sjukdom när hon fyllde årets första dag. Paket och god mat blev det. Och en mycket nöjd tjej.
Dukat fint, paket, liten tjej och såklart dagens foto med.
Vi firade dessutom mer igår när sjukdom var borta och Mormor med Micke kunde komma. Så tårta och paket blev det ju igår 🙂
Tårtan som är bestämd av Mhy.
Nu har vi haft sista lediga dagen idag och imorgon börjar skolan. Känns skönt med ett riktigt slött jullov med energipåfyllning att nu köra igång med rutiner och annat. Tyvärr har en elak förkylning slagit till så två barn får nog ändå hålla sig hemma tyvärr men så är det. Vi är snart pigga och tillbaka till det vanliga bara vi får kurera oss lite.
Hoppas ni alla haft en bra start på skolan efter jullovet och om ni inte börjat får ni ha en bra start när den kommer.
Var rädda om er och varandra. Ta hand om er.
Kärlek till er alla.
 photo unnamed 1_zps7f8dnk4m.png

Att vara gravid mer än 12 gånger….och föda barn.

Har fått önskan om ämnet graviditet så jag tänkte ge mig på det. Jag vet ju inte riktigt exakt vad det är man vill läsa men ska försöka återberätta hur det varit för mig. Att vara gravid mer än 12 gånger är ju inte helt vanligt, dessutom har jag haft samma barnmorska till 9 av dem 🙂

Har jag lätt för att bli gravid? Ja det må jag ju säga då barnen är födda tätt och jag däremellan också fått två missfall. Varav ett så jobbigt att jag fick åka ambulans in till sjukhuset.

Men jag mår bra när jag är gravid och har faktiskt njutit stora delar. Endast denna och min andra graviditet gav mig foglossning. Samtidigt som det är super jobbigt och gör jätte ont är det ju ändå något man vet att man kan få lida av. Halsbränna har jag fått stå ut med i slutet av alla graviditeter och faktiskt känner jag att det är hemskare. Jag är alltid sådan att jag inte tar medicin eller preparat när jag har ont eller halsbränna utan försöker finna andra lösningar. Mot just halsbränna rekommenderar jag mjölk eller mjölkchoklad (ja schweizernöt fungerar också hihi)

Att vara gravid och föda 11 barn undrar ju många om det tar på kroppen. Och såklart att jag är trött, tycker sista månaden är pest och att tålamod tryter. Men faktiskt har jag inga bestående men eller vad jag ska kalla det. Jag läcker inte urin, jag kan hålla mig, hoppa på studsmattan eller hosta utan problem. Jag har när förlossningen är över inte haft kvar foglossning heller och hoppas även denna gång slippa den efteråt. Halsbrännan är också som bortblåst när förlossningen är över. Jag har inte gjort kejsarsnitt någon gång. Alla förlossningar har varit vaginala och gått bra. Inga stygn mer än första barnet. Inga komplikationer någon gång. Jag är oerhört tacksam och glad för det. Känner mig lyckligt lottad. Detta är minsann ingen självklarhet.

Matheus nyfödd.

Bedövning då? Jag har självklart haft bedövning och använt mig av ryggbedövning de gånger. Men jag har mestadels fött utan. Utav alla 11 har jag haft bedövning 5 gånger. Någon förlossning har jag sjungit och dansat mig igenom, en har gått så fort som på 20 minuter och en annan har varit lugn och metodisk.

Oro då? Såklart att jag haft oro över både hur bebis mår i magen och hur förlossningen ska gå. Det tror jag på sätt och vis hör till men jag tror också att det lätt blir så. Inget är ju bestämt innan hur det ska gå. En förlossning är inte den andra lik. Inte graviditeterna heller. Ingenting är lika. Bebisarna är olika och hur jag som gravid mår är också olika.

En av mina förlossningar träffade jag en barnmorska som sa ”Du är som gjord för att föda barn” och ja jag är nog beredd att hålla med henne. Jag är oerhört tacksam för att min kropp fungerat så bra. Inför denna förlossning som nu är den sista känns det såklart nervöst men samtidigt vet jag ju precis vad jag ska gå igenom och vilka faser som passerar. Jag talar positivt till mig själv och peppar mig med att det kommer att gå bra, även om jag såklart lite är orolig. Ingenting är självklart. Men det känns skönt att det nu är sista gången och att dessa kapitel går att avsluta i mitt liv.

Jag gravid i vecka 37
Var rädda om er och varandra. Ta hand om er.
Kärlek till er alla.
 photo unnamed 1_zps7f8dnk4m.png

Hemma fotograf…

Har en dröm om att få bli fotograf men i nuläget är jag bara hemma fotograf. Jag lyckades dock i jul nu att få världens finaste bild på Trollungarna. Dock saknas ju Alexsander och Wilhelmina men det får jag fixa till sommaren 🙂 Bjuder er på en underbar bild. Vår stolthet, vår rikedom och kärlek.

Var rädda om er och varandra. Ta hand om er.
Kärlek till er alla.
 photo unnamed 1_zps7f8dnk4m.png

Året 2016

En liten summering av året tycker jag kan vara roligt. Även om året varit oerhört tufft har det ju faktiskt gett sina stora ljusglimtar också.

Året började tungt och innebar familjerådgivning, otrivsel och många svaga dagar. Men med hjälp av samtal kunde vi finna både oss själva och varandra igen. Finna styrkan och meningen med det vi faktiskt vill och strävar efter. Vi grillade över öppen eld och åkte skridskor men också pulka i vår egen backe på tomten. Tjejdagar med fika och shopping har förgyllt våren. Vi fick plus på stickan i Maj och trots att det nästan var klart att vi inte skulle ha fler fick vi en glad överraskning efter 4 negativa tester med bara en veckas mellanrum och en stark känsla av att det faktiskt visst låg en liten där inne. Det gjorde det och idag kan vi inte en sekund tänka på att hon faktiskt inte tillhör vår familj redan.

Vår och sommarmånaderna kom, vi firar både födelsedagar, skolavslutning, student och midsommar. Vi får värme ute och kan både grilla, bada i sjön och njuta av soliga dagar. Åker med fina vänner till sommarland hela familjen som blir en dag vi sent kommer glömma. Vi blev kontaktfamilj vilket gav utredningar, möten och hembesök. Något vi inte ångrar en enda sekund då hjälpa andra verkligen är en stor grej vi gärna vill.

Men i samma stund fick vi också påbörja många möten och besök kring två av våra barn som i skolan har otrivsel och svårt att hänga med. Där en av barnen behöver extra stöd. Detta gav mycket möten för stöd och samtal men tog på krafter och energi. Vi gör allt för våra barn vilket många fick erfara. Vi fick enorm hjälp och stödet känns fantastiskt. Även om en hel del kommer att fortsätta även 2017 känns det som att vi faller på plats i allt.

Hösten smög sig på men med härliga solnedgångar och månsken fick jag tillbaka känslan av trivsel, att huset ger mig lugn och att tacksamhet ska vara störst. Vi flög upp till Norrland jag och Hjärtat där vi träffade min fina son och stoltheten och glädjen blev stor. En resa som verkligen gav allt. Vintermånaderna kom och även om snön lyst med sin frånvaro har det blivit en mysig tid. Massor med umgänge med nya och gamla vänner. Mycket värme och kärlek. Babyshower som innefattade över 40 barn och 30 vuxna i vårt hem. En dag som vi trivdes allihop med så mycket liv, skratt och kärlek.

Vi avslutade december med så mycket styrka att 2017 kommer att kickas igång på bästa sätt! Nu ser vi fram emot detta året med ännu mer erfarenheter, ännu mer sammanhållning. stöd och utmaningar. Vi tackar 2016 och Välkomnar 2017.

GOTT NYTT ÅR!
Var rädda om er och varandra. Ta hand om er.
Kärlek till er alla.
 photo unnamed 1_zps7f8dnk4m.png

Årets första dag

Årets första dag innebär födelsedag hos oss. Vår fina Mhy fyller 14 år. En tjej med mycket styrka och envishet. Som slåss mot och med sin diabetes men som gör det grymt bra. Hon är godhjärtat och omtänksam precis som sin mamma. Jag är stolt över henne precis som jag är över de andra såklart. Men idag är det bara hennes dag! Vi ska äta gott och givetvis ska hon få några överraskningar.

 

STORT GRATTIS till vår fina tjej. Vi älskar dig!
Var rädda om er och varandra. Ta hand om er.
Kärlek till er alla.
 photo unnamed 1_zps7f8dnk4m.png

Barnmorskan…..

Går nu vecka 37 och idag har jag 25 dagar kvar. Känns att det närmar sig med både tryck neråt och förväntansfulla barn. BB-väskan är inte packad än men kanske ska jag göra det, så känns en sak lite lugnare. Oro inför förlossningen är nog naturlig och jag försöker tänka att allt kommer gå bra samtidigt som jag vet att det inte är en självklarhet. I fredags var jag hos barnmorskan och status såg ut såhär:

Blodtryck: 130/80

Blodsocker: 5.7

Hb: 95 boosta järn nu inför förlossningen.

Vikt: på tok för mycket (enligt mig) tur man går ner mycket av det sen efteråt.

Bebis ligger med huvudet precis vid bäckeningången, inte konstigt att jag känt att det trycker på ibland, nu kan hon i princip komma när som om man ser till veckor men jag är ju van att gå full tid så inget jag räknar med. Hon får komma när hon kommer. Mina barn har ju aldrig fixerat sig så det räknar jag inte med denna gång heller.

Här får ni ett foto på magen

36 fulla veckor. Vår lilla Wilhelmina.
Jag höggravid.
Nu längtar jag bara till detta är över. Till jag kan få tillbaka min rörlighet och förhoppning om att foglossningen släpper. Nu längtar jag efter bebismys men också att göra detta kapitlet klart för sista gången. Även om jag älskar att vara gravid och mår toppen av sparkar och växande mage så känns det så skönt att det är sista gången och slutet på denna resan. Vår 12a sist men absolut inte minst. Så högt älskad redan av alla i familjen och så efterlängtad. Nu kör vi slutspurten!
Var rädda om er och varandra. Ta hand om er.
Kärlek till er alla.
 photo unnamed 1_zps7f8dnk4m.png