Gästbloggare SoffiZ

Hej!
Jag heter SoffiZ och har fått äran att blogga lite inne hos Anna 🙂

Vad ska jag skriva om? Jo det får ni snart veta. 

Mitt inlägg kommer att handla om att följa sina drömmar. Att våga.
Jag har jobbat på inom bevakning på samma arbetsplats i nästan tio år. Tio år, det är väldigt lång tid. Jag har inte alltid mått jättebra på jobbet och har varit på väg därifrån mer än en gång. Dock så blir man lätt lite feg. 

Jag har alltid haft en heltidstjänst och det är ganska bekvämt när pengarna rullar in som dem ska varje månad.

För två år sen så började jag på en utbildning. Målet var att bli massageterapeut. Jag gick ner i tid och började plugga på halvtid. Jag pluggade, masserade och skötte min praktik, men något hände i mitt liv så jag fullföljde inte dem sista proven. Hela massagegrejen blev som ett enda stort ”måste” och jag mådde dåligt över att behöva massera. 

Jag började jobba heltid igen och blev mer och mer nere. Hade jag misslyckats? Ja tydligen. Jag är misslyckad. Kommer jag aldrig att ”bli något”?

I våras kom jag till en punkt där jag kände att jag måste göra något vettigt av mitt liv. Jag sökte en helt annan utbildning. Det har ingenting med varken bevakning eller massage att göra. 

Jag sökte en utbildning för att bli trafiklärare. Vet ni vad som hände? JAG KOM IN! 

Jag kan med handen på hjärtat helt ärligt säga att jag inte trodde att jag skulle komma in på första försöket. Men det gjorde jag. Det här innebär vissa ändringar i livet.

·         Pendla till skolan i Stockholm (från Nyköping) varje skoldag.
·         Massor av praktik.
·         Lära sig att köra bil ”trafiklärarmässigt”.
·         Prata högt och tydligt inför stora grupper.
Jag började i min nya klass på min födelsedag förra veckan (20/8) och det känns så himla rätt! 

Min klass är helt grym och jag känner att det kommer att bli jätteroliga 62 veckor tillsammans.

Den här veckan är jag på studiebesök på en trafikskola i Nyköping. Jag åker med i bilen, sitter tyst som en mus och bara tar in det som händer, sker och sägs. 

Det här är verkligen min grej och jag känner att jag har prickat helt rätt. Jag vill hjälpa människor att lära sig köra bil på ett bra och säkert sätt. 

Vad vill jag få fram av det här inlägget? 

Jo, ibland så måste man släppa sin trygghet och hoppa rakt ut i ovissheten. Man måste våga för att utvecklas. Man måste utvecklas för att kunna komma vidare.

Tack för mig. Tack snälla Anna för att jag fick skriva av mig lite i din blogg 😉
Kramar från Sofia

En reaktion på “Gästbloggare SoffiZ

Kommentera